lillstrumpas

Här sitter jag framför datorn, med ett paket russin och filosoferar.
Jag sitter och tänker på det här med vänskap. Vad som är äkta eller falskt i den här frågan.  Jag har vänner, som jag kallar dem, kanske ska man se dem som kompisar. Sen har jag riktigt nära vänner, som känner mig ända in på skinnet. Sen så finns det ytterligare en kategori som jag inte har något bra namn för. Den innehåller dock inte så många personer men ändå tillräckligt många för att den ska få finnas.
De här personerna kan man ibland betrakta som vänner, och ibland som kanske enbart bekanta. Mestadels av dem är av det motsatta könet.
De här grabbarna är killar som antingen vill vara mina vänner ibland, alltså bara när det passar dom. Eller är de mina vänner bara i vissa situationer. Då kommer jag till min slutliga fråga.
Vill man verkligen ha en vän som bara ringer dig när det passar honom eller som bara kan tänka sig att lyssna på dig och dina problem när det handlar om vissa saker, vissa delar i ens liv?
Jag vet inte, vad säger ni? Ska man inte kunna lita på en vän i alla väder? Kan man inte det, så ser iaf jag det som att den här personen bara är en så kallad "bekant".


Would you call yourself my friend?