Sista-minuten-resa
Det var riktigt länge sedan jag skrev här nu. Mycket pga att jag inte har haft tillgång till dator sedan jag flyttade, men kanske också lite för att jag inte har haft varken tid eller lust till att skriva. Tidsbristen är väl kanske densamma nu med, men lusten har definitivt kommit tillbaka. Jag har saknat mitt skrivande, och nu när jag har en dator i lägenheten så hade jag tänkt att fortsätta med bloggen.
Tänker inte dra så mycket om sommarens händelser, detta eftersom det inte har varit speciellt många händelser. Har jobbat i princip hela sommaren och har därför inte kunnat göra så mycket förutom att träffa Janni och Anna och tillbringa tid med Christoffer, som nu mera även är min sambo, vad konstigt det kändes att säga det, sambo. Konstigt men bra.
Som sagt, jobbet har fyllt hela min sommar. Har bara varit iväg en sväng i Skåne och hälsat på släktingar samt en kort dagstripp till Tyskland.
I slutet av augusti bestämde vi oss för att vi ville ha lite semester, så Christoffer och jag bokade en sista-minuten-resa till Kreta. Så den 30 augusti, kl. 16.55, närmare bestämt så lyfte planet till Kreta och Chaniakusten. När vi sedan klev ur planet på Chanias flygplats, så fylldes jag av en helt obeskrivlig känsla. En känsla av lugn, frihet och lycka. Det var så skönt att få slippa allt regn, alla grådaskiga dagar och framförallt jobbet där hemma.
Så under vår vecka på Kreta så njöt vi av sol, bad, god mat och en temperatur av 35 grader i snitt. Så skönt.
Under veckan så var vi även iväg på några utflykter. Den första var en cykelutflykt där vi hyrde mountinbikes och tillsammans med guide fick vi se Kretas landsbyggd och natur. Guiderna var jättebra och deras skämtsamma sätt gjorde halv utflykten.
En annan aktivitet vi provade på var Scuba Diving. Vi åkte ut med båt till en ö som låg ca en timmes båtfärd från Chanias hamn. Vid ön så fick vi först snorkla lite. Efter det instruerade en av guiderna hur dykningsutrustningen och alla tillbehör fungerade och hur vi skulle använda den. Känslan att kunna andas under vatten var verkligen så häftig. Det går inte beskriva, den här känslan måste upplevas. Guiderna här var helt suveräna, så duktiga och de kunde verkligen sin sak. Efter den här dykningsupplevelsen, så har vi klarat det första av fyra steg till att ta ett dykarcertifikat.
Sista utflykten var till en stran som heter Elafonisi, kalas även för Kretas Maldiverna, detta då pga att vattnet är grönt, fiskarna färgglada och sanden rosa. Jättefin strand.
Veckan på Kreta var jättehärlig och det var skönt att få lite sol.
Lite bilder från resan följer i slutet.
Nu är vi ju dock hemma igen, hemma i regnet och kylan och solbrännan börjar blekna, fast iofs så tyckte jag att den bleknade i samma stund som planet tog i marken på Kalmar flygplats. Men man ska inte klaga, nu sen vi kom hem och man har fått lite sol så har jag faktiskt börjat längta efter hösten. Inte för att jag gillar regn och rusk, utan för att jag verkligen ser fram emot att köpa höstkläder.
Och då på tal om det så ska jag inte till kalmar med Janis Bananis imorgon och shoppa. Sen så hoppas jag att det blir utgång på fredag, och jag ska tydligen, enligt Janni, ha förfest. Förhoppningsvis blir det trevligt, och då får jag chansen att baka igen, vilket jag ju älskar, och bjuda på tårta igen.
