En kost bestående av Ipren, te och varm blåbärssoppa
Har nu sedan i måndags varit rejält sjuk. Förkyld, ont i halsen, hög feber och en värk i kroppen som jag aldrig upplevt tidigare. Ush och fy! Och jag som behöver jobba, så nu har jag missat två dagars jobb.
Istället för att jobba så har jag legat hemma i min säng och gnällt och suckat över min sjukdom. Har levt på Ipren min indiska te och Ekströms blåbärssoppa (smygreklam), varm då naturligtvis. Inget annat verkade gå ner.
Christoffer har passat upp på mig och fixat film och kokat te, och i princip burit mig upp ur sängen eftersom värken i kroppen inte liknat någon värk jag tidigare haft då jag varit sjuk.
Du har varit en ängel älskling.
Jag är dock nästan frisk nu. Det är jag förvånad över. Jag blev sjuk i måndags och då riktigt jävla dålig, och nu ,efter bara tre dagar, är jag till 97% frisk. Så jag är nöjd. Med tanke på att jag nu är ledig i tre dagar. Jag känner därför tacksamhet över att det gick över så snabbt.
Christoffer tyckte dock att jag behövde vara sjuk lite. Låter kanske konstigt kan jag tänka mig. Låt mig förklara mina ord. Christoffer anser att jag stressar för mycket. Detta pga att mitt jobb är rätt så stressigt. När jag kommer hem från jobbet äter jag, sedan cyklar jag iväg till gymmet eller simhallen. Efter det om klockan inte är för mycket så kanske jag tvättar och springer upp och ner i de 4 trapporna till och från tvättstugan. När jag är ledig kan jag helt enkelt inte sitta still eftersom jag är van vid ett högt tempo på jobbet.
Så visst, mitt liv är rätt så hektiskt. Men just nu stör det mig inte, jag tycker om att vara igång hela tiden. Jag trivs med det. Jag är inte den där soffpotatisen som jag var för 4 år sedan, och det är jag glad för.
Men visst, Christoffer hade nog lite rätt i det han sa iaf. Jag kanske behövde några dagars vila i soffan framför tv:n. Även om han garanterat fick skavsår i öronen andra dagen när jag piggnat till och klagade över att jag var uttråkad och ville till gymmet.
Äh, den smällen får han ta. Jag har insett att man får acceptera varandra fel och brister när man är tillsammans. Och framförallt när man bor ihop. Men jag tar gärna hans fel och brister. Lika gärna som jag tar hans bästa sidor.
Idag har jag iaf bakat kanelbullar, detta eftersom det är Kanelbullens dag, idag.
Istället för att jobba så har jag legat hemma i min säng och gnällt och suckat över min sjukdom. Har levt på Ipren min indiska te och Ekströms blåbärssoppa (smygreklam), varm då naturligtvis. Inget annat verkade gå ner.
Christoffer har passat upp på mig och fixat film och kokat te, och i princip burit mig upp ur sängen eftersom värken i kroppen inte liknat någon värk jag tidigare haft då jag varit sjuk.
Du har varit en ängel älskling.
Jag är dock nästan frisk nu. Det är jag förvånad över. Jag blev sjuk i måndags och då riktigt jävla dålig, och nu ,efter bara tre dagar, är jag till 97% frisk. Så jag är nöjd. Med tanke på att jag nu är ledig i tre dagar. Jag känner därför tacksamhet över att det gick över så snabbt.
Christoffer tyckte dock att jag behövde vara sjuk lite. Låter kanske konstigt kan jag tänka mig. Låt mig förklara mina ord. Christoffer anser att jag stressar för mycket. Detta pga att mitt jobb är rätt så stressigt. När jag kommer hem från jobbet äter jag, sedan cyklar jag iväg till gymmet eller simhallen. Efter det om klockan inte är för mycket så kanske jag tvättar och springer upp och ner i de 4 trapporna till och från tvättstugan. När jag är ledig kan jag helt enkelt inte sitta still eftersom jag är van vid ett högt tempo på jobbet.
Så visst, mitt liv är rätt så hektiskt. Men just nu stör det mig inte, jag tycker om att vara igång hela tiden. Jag trivs med det. Jag är inte den där soffpotatisen som jag var för 4 år sedan, och det är jag glad för.
Men visst, Christoffer hade nog lite rätt i det han sa iaf. Jag kanske behövde några dagars vila i soffan framför tv:n. Även om han garanterat fick skavsår i öronen andra dagen när jag piggnat till och klagade över att jag var uttråkad och ville till gymmet.
Äh, den smällen får han ta. Jag har insett att man får acceptera varandra fel och brister när man är tillsammans. Och framförallt när man bor ihop. Men jag tar gärna hans fel och brister. Lika gärna som jag tar hans bästa sidor.
Idag har jag iaf bakat kanelbullar, detta eftersom det är Kanelbullens dag, idag.
Baby, we can make it, if we're heart to heart
Kommentarer
Trackback