Spontanitet är bra
Det var ett tag sen sist, men jag tror att jag kommer ihåg hur man gör.
Senaste tiden har jag mått som en fluga som har kommit in inomhus och som är på gränsen till att avlida om den inte fort som attan får näring. En slö fluga.
Det har ständigt vait ett hårt tryck över bröstet och det har blivit svårare och svårare att andas. Jag har nästan inte lust att dra in luft i mina lungor längre. Jag orkar inte anstränga mig helt enkelt. Jag har börjat få raseriutbrott och då kastat saker i väggen. På kvällarna gråter jag mig till sömns och jag känner att det för varje kväll gör mer och mer ont inuti mig.
Och det värsta är. Det värsta är att jag vet vad som orsakar detta. Vad som orsakar denna smärta och dessa tårar. Det finns två skäl.
Det ena kan jag kämpa för att lösa. Om jag bara fick tummen ur röven. Men jag känner mig så förstörd och trött av det så att jag inte ens orkar försöka hitta en lösning på det som plågar mig.
Det andra har jag ingen som helst makt över, och det är det som plågar mig mest.
Nog om detta....
Gårdagen tillbringade jag lite spontant tillsammans med Anna. Vi stressade till boxningspasset på friskis, och avslutade sedan kvällen hemma hos mig med en hyrfilm och popcorn. Väldigt mysigt.
Vaknade tidigt i morse, gick upp och åt frukost, gick sen och lade mig hos en sussande Christoffer och somnade om igen. Vaknade kl. 10 igen. Låg kvar och myste och gosade i en timme till, sen fick jag stressa för att hinna till jobbet.
Sedan åt vi tacos och kollade på Råttatouille. En helt underbar film! Säger bara se den, se den! Den värmer verkligen ens hjärta ordentligt. Efter det så tog vi oss en liten kvällspromenad, det var skönt. Och till sist hamnade jag här.
Och snipp, snapp, snut så var sagan slut!
I've lost my way
Senaste tiden har jag mått som en fluga som har kommit in inomhus och som är på gränsen till att avlida om den inte fort som attan får näring. En slö fluga.
Det har ständigt vait ett hårt tryck över bröstet och det har blivit svårare och svårare att andas. Jag har nästan inte lust att dra in luft i mina lungor längre. Jag orkar inte anstränga mig helt enkelt. Jag har börjat få raseriutbrott och då kastat saker i väggen. På kvällarna gråter jag mig till sömns och jag känner att det för varje kväll gör mer och mer ont inuti mig.
Och det värsta är. Det värsta är att jag vet vad som orsakar detta. Vad som orsakar denna smärta och dessa tårar. Det finns två skäl.
Det ena kan jag kämpa för att lösa. Om jag bara fick tummen ur röven. Men jag känner mig så förstörd och trött av det så att jag inte ens orkar försöka hitta en lösning på det som plågar mig.
Det andra har jag ingen som helst makt över, och det är det som plågar mig mest.
Nog om detta....
Gårdagen tillbringade jag lite spontant tillsammans med Anna. Vi stressade till boxningspasset på friskis, och avslutade sedan kvällen hemma hos mig med en hyrfilm och popcorn. Väldigt mysigt.
Vaknade tidigt i morse, gick upp och åt frukost, gick sen och lade mig hos en sussande Christoffer och somnade om igen. Vaknade kl. 10 igen. Låg kvar och myste och gosade i en timme till, sen fick jag stressa för att hinna till jobbet.
Sedan åt vi tacos och kollade på Råttatouille. En helt underbar film! Säger bara se den, se den! Den värmer verkligen ens hjärta ordentligt. Efter det så tog vi oss en liten kvällspromenad, det var skönt. Och till sist hamnade jag här.
Och snipp, snapp, snut så var sagan slut!
I've lost my way
Kommentarer
Trackback