lillstrumpas

Jag har ända sedan det här pratet om Alla hjärtans dag satte igång varit extremt sur och trumpen över det och bara önskat att man kunde ha hoppat över den här dagen i år. Detta då eftersom mitt lilla nuffs är bortrest just på den här dagen. Så jag har väl gått och surat lite när alla andra har gjort mysiga planer med sina pojk-och flickvänner. Men mitt humör ändrades väldigt överraskande igår kväll då jag kom hem från gymmet. För på köksbordet låg det ett stort rött kuvert, adresserat till mig. Jag blev ännu gladare när jag kände igen handstilen på kuvertet. Inuti låg ett jättestort Alla-hjärtans-dag-kort med min personliga favorit Ior på. Och inuti låg ett litet brev från min älskling. Sedan hade han sprayat ena sidan av kortet med sin parfym, som jag tycker doftar så gott.
Tack älskling, du förgyllde verkligen min Alla hjärtans dag trots att vi inte kunde vara tillsammans.

Men jag, Anna och Janni firade lite egen Alla hjärtans dag idag. Genom att gå till DV och mysäta lite. Det var väldigt trevligt. Och lite mer trevligt kanske vi förhoppningsvis får det på fredag. Då är det nämligen Palace som gäller så vi får hoppas att det blir en kväll att minnas. Ska själv vara chaufför, men man kan ju ha roligt ändå, allt hänger ju på sällskapet eller hur? Och jag anser mig vara i mycket gott sällskap.








We are one

Det känns som om jag bara irrar omkring i en tjock dimma just nu. Känns som om ett stort åskväder hänger i luften ovanför mitt huvud. Känns som om jag håller på att kvävas.

Skolan bara rullar på. Inte så bra kan man väl inte säga. Har en massa arbete som borde göras men som aldrig blir gjort pga min brist på ork och lust. Men snart lär jag väl bli tvungen att orka eftersom inlämningsdatumen kryper närmare. Jävla skit! Ibland är ju allt skit, eller hur?
Varför kan inte bara världen stanna upp ibland. Varför kan den inte bara stanna upp ibland, då när allt verkligen är skit. Så att man kan få lite tid. Lite tid till att ställa saker och ting till rätta. Utan att känna sig stressad och orolig för något annat också just då. Fast iofs, det är är ju rätt så svårt att ställa allt som orsakar skiten till rätta när man inte lyckas hitta källan. Så då kanske det inte spelar någon roll om övriga världen rullar på eller inte.

Saknar dig mitt nuffs! Kom hem med dig. Det gör ont utan dig.







You're on my mind twentyfour/seven

Måste bara börja med att säga hur skönt det känns att den här veckan är över nu. Det har känts tufft att kämpa sig igenom en vecka utan att veta att man kan få koppla av med Christoffer efter all skit. Men det har gått hyfsat bra iaf. Saknar dig väldigt mycket älskling. Längtar tills du kommer hem igen.

Skulle gått ut ikväll, men det blev inte så. För att citera Markus: " Det känns lite B idag". Mm det gör det faktiskt, så jag satsar på nästa fredag istället. Det känns som att det kanske blir fler som ska ut då. Annars har det väl egentligen inte hänt nått alls i mitt liv. Känner mig faktiskt smått uttråkad. Inte för att jag inte har saker att göra. Näe helt enkelt för att de saker som jag vill göra (nuffsa med Christoffer och shoppa) de kan jag inte göra, och det som jag borde göra (plugga och städa) det har jag absolut ingen lust alls att ta itu med. Så jag antar att jag kommer låta skolarbetet hopa sig framför mig som vanligt.
Just nu fördriver jag mest tiden genom att sitta här. Väntar på att en film ska börja. Ska se Erin Brockovich på SVT 1 kl. 9. Se den! Den är mycket sevärd, ska själv se den för andra gången.

Har väl inte så mycket mer att tillägga. Förutom att jag saknar Christoffer, men jag hade tänkt bespara er mer gnäll om att jag gör det, så jag låter bli att tillägga nått.





Can't wait until the moment when I can feel your lips against mine again

Dags att redovisa vad som hänt sedan jag skrev här sist. Ja, en hel del kan man väl säga, fast det var ju iofs en vecka sedan jag var här och fyllde sidan med mina tankar, så det har ju funnits tid för stora händelser.
I onsdags så hände något stort, iaf för mig. Jag tog körkort! En mycket trevlig händelse. Så nu känner man sig fri som en fågel, inte beroende av varken mamma, pappa eller Christoffer. Eller, vad det gäller den sistnämda så var det kanske inte riktigt sant, jag är beroende av honom på andra sätt, fast inte som min chaufför längre. Det är iaf sant. Så detta firades två gånger kan man säga. Först med en mysig och väldigt trevlig kväll med min älskling. Vi var först ute och åt pizza på Athena i Kalmar och gick sedan vi vidare och myste i biosalongen till komedin Allt om min buske. Vet inte vad jag varken ska ge den för betyg eller för kommentar. Det var ju inte den bästa film jag har sett men det var nog iaf den mest underliga. Men den gav trots det en del små må-bra-känslor ibland. Sen så fortsatte vi med mys hemma hos min älskling med lite godis annat smått och gott.
Andra tillfället för firande kom på fredagskvällen då jag gav mig, efter mycket om och men, ut med flickorna. Drack ingenting, för jag passade samtidigt på att inviga min roll som fyllechaffis. Det gick ju bra, mitt fyllegäng i baksätet var väldigt glada och de släppte loss till Håkan Hällströms gamla festivallåt En vän med en bil.
Igår så träffade jag Nadde, har inte setts på väldigt länge så det var väldigt roligt att se henne igen. Vi måste absolut skärpa oss när det gäller att ses, det måste vi göra igen (och inte bara säga det). Jag hade iaf en väldigt trevlig och rolig stund.
Kvällen avslutades naturligtvis med min pojk. Som nu för övrigt har åkt iväg till England på praktik. Kommer inte hem förens den 17 februari (två veckor). Så vi gjorde vårt bästa för att mysa i förväg för de kommande två veckorna. Jag kommer sakna dig jättemycket älskling. Har fått låna Lefty (en mjukishäst) som tröst iaf, så han for med mig hem när jag hade vinkat av Christoffer vid tåget idag. Tack älskling! Du vet att jag klarar mig trots att det är som det är nu, men när du kommer hem så är allt förhoppningsvis lite bättre. Jag ska göra mitt bästa. Hoppas du får det jättebra i England.
Du är min.




I love you above everything else